Det är sådana här känslor jag vill skriva om, det är sådana här känslor som jag hoppas att jag ska kunna sprida. Idag känner jag verkligen glädje. Alla i min omgivning är fantastiska. Jag känner att jag borde uppskatta Dig mer. Varför gör jag till exempel så sällan smilisar på msn när jag vet att ni tror att jag är sur då?! Sa jag inte att jag vill sprida glädje? Jag är inte bitter. Haha, bara en sådan enkel sak. Sådant tänker jag på just nu. Du som läser, du är fan bra!

Känns som att jag är otroligt lyckligt lottad som fått lära känna mina vänner. Just nu vill jag bara samla er alla i ett och samma rum fullt med kuddar och täcken och hoppa runt och kramas. Så känner jag. Vad har jag då gjort för att uppnå detta? Ingenting! Så ikväll ska jag utforma sms med vackra ord till alla som förtjänar det. Det ska vara personligt och om jag inte gör det så vet du i alla fall att jag har tänkt tanken. Det är trots allt tanken som räknas. Eller? NEJ, man måste agera och berätta. Annars kan det vara för sent. Jag vill att du ska veta hur bra du är. Dela med dig av dina känslor. En komplimang är det bästa man kan få enligt mig.

Har jag sagt att jag skriver en privat blogg där jag skriver om just detta. Personligt med namn och känslor. Tror att det är nyttigt. Tänk om några år när jag läser om mina framtidsplaner, mina impulsiva känslor och det som stör mig. Det kommer att vara underhållande. Tills dess, nu kör vi!